Jag sa alltid att jag ska aldrig bli en sån mamma som springer runt i mjukiskläder 24/7, aldrig klär upp mig, slutar sminka mig eller fixa håret och börjar slappa runt alldeles för mycket bara för att jag får barn.
Här sitter jag nu, sur på mig själv, för att det är precis så det har blivit! Kanske inte 24/7. Jag tar bara på mig jeans om jag verkligen känner att jag måste, typ när vi ska in till stan eller nått sånt. Håret har suttit i tofs eller i bulle dagligen förutom några enstaka tillfällen och jag kan inte komma ihåg när jag senast hade mer smink i ansiktet än lite maskara…
Det har ju absolut inte varit såhär sedan Kaylee föddes(!!), men sen allafall mitten av graviditeten när jag väntade Jamie.
Men har känt lite så, sedan vi flyttade ut på landet speciellt, att vem bryr sig om jag inte har smink på mig? Vem bryr sig om håret inte alltid är super fixat? Dessutom mår huden mycket bättre utan allt smink varje dag och det är mycket enklare att ha håret uppsatt när man har småbarn – mindre spya och drag i det ?
Erkänner att jag blev alldeles för bekväm. Way, waaaaay to comfortable! Dock inte heller så lätt att känna sig på topp när man känner sig som en blåval. Beställde ju hem kläder efter att Jamie föddes och tänkte att ”Yay, nu ska jag också få känna mig fin igen”.
Hann använda ena tröja och sporttoppen en gång, sedan var det hej blåval igen. Några plagg ligger fortfarande i garderoben med prislappen kvar.
Så nu är jag less på att känna mig stor och klumpig, missförstå mig inte, älskar bebismagen och bönan där inne, men ikväll ska P få ta barnen medan jag låser in mig i badrummet för en lång dusch och ansiktsmask. Naglarna ska målas och jag ska sedan ta mig en latte och leta lite fina kläder! Imorgon ska jag till och med lägga på lite smink och fixa håret. Bara för att jag kan! ??
Bilder från pinterest
Snygg inspo?